På de mest oväntade ställen.... chockad ända in i min Blyga Violsjäl...

Njuter av vintern livet i största allmänhet med familjen, nära och kära.
Tar vara på fina vinterdagar och solnedgångar.

Var precis till grannens lagård och hämtade en kanna mjölk.
Dottern ville titta på en söt liten sak som hon bestämt hävdade heter Ferdinand.
ja... jag tänkte...det är väl  en kalv...
Så... då står vi då där....i den halvmörka lagår'n....
Jag skulle väl inte vilja säga att jag har koskräck direkt...
Men det här är inte små söta kossor....det är inte Bregottkossor...
Här pratar vi JÄTTESTORA, PROFFISIONELLA YRKESSMJÖLK-KOSSOR.
Arlas Sumobrottar-kossor.
Som om inte DET var tillräckligt för att sätta gudsfruktan i dig.... så kan jag tala om att det är bara kossorna...
VI skulle visst gå till tjurarna...inte kalvarna....TJURARNA...
Den lilla dottern, som enligt min mening, är så oskyldig så hon inte ens INSER.....
ja menar....
Vi står i en halvmörk lagård och tittar på ett TRAKTORLASS till tjur som hon refererar till som sööööta Ferdinand.
Söte Ferdinands huvud var lika stort som huven på min bil!!!!
Fast... nää... kanske överdriver jag.....
Bilen är nog mindre...

Jag står i alla fall väldigt stilla medan dottern gullar med traktorlasset som hon kallar Gulliga lilla Ferdinand...
PLÖTSLIGT!!!!!
TJUREN bakom mig....
Den Inbilske, manchauvinistiske lille.... nåja... han var inte lika stor som Ferdinand...
Han tog sig i alla fall friheten att .... att.....
DEN SLICKADE MIG FRÅN KNÄNA TILL....TILL....
svanken....kan man säga.
utan att missa någon hållplats däremellan.....
HÖGST indignerad var min första tanke att informera den plumpe herren om att jag faktiskt är en upptagen och ärbar kvinna...

Jag nöjde mig med ett bestämt:
-Nej VET du va.

Sen avlägsnade vi oss från platsen och nästa gång dottern vill titta på söte Ferdinand blir det ett BESTÄMT
  NEEEJ!!!!!!