Vrång kvinna kan själv

Jaaag är Coool.... Det är iiiingen stress eller ångest här inte...... Jag menar... jag är ju FAKTISKT gaaanska rutinerad vid DET HÄR laget så..... Tanken på att få ett par ooootrevliga sprutor..... I ömma,svullna småååå, småååå, yyckepyckiga små leder....... Med STOOOR, VASS nål...... Näääääee....Int´ stressar det MIG särskilt int´.... Näää... ja har då itt´nå problem att få mig en GOOOD natts sömn innan ett sån´t läkarbesök int´..... Iiiiinte då...... Go´natt........

Somliga dar är väl inte lika bra som Somliga dar.. Idag är en av de Somliga dagarna.. en i raden under längre tid än jag vill fundera på. Har haft lite diskussioner med sköterskor, läkare, myndigheter den sista tiden.... ja.. det vanliga. Mitt andningshål är min underbara kurator.. Jo.. jag går till en kurator och bara ÖÖÖÖSER ur mig frustration, ilska, vanmakt och annat elände. Och det fungerar faktiskt bättre än "Bli vän"-metoden. "Bli vän"-metoden kanske fungerar på vissa men inte på mig.. Den går i princip ut på att jag ska: *Bli vän med min smärta *Acceptera mina begränsningar *Andas, meditera, flyta med.. ja.. lite passivt motstånd à la Flower Power. (jag ber ALLRA ödmjukast om ursäkt om det smyger in en liten ton av sarkasm.. DET är inte min mening.. alla är vi olika och det här är bara MIN högst PERSONLIGA åsikt) Min HÖGST personliga inställning till min Reumatism är följande: *Jag kommer ALDRIG att acceptera min sjukdom... Den kommer ALD

Dagen började inte så lovande. Var en aning Quasimodo i morse, till råga på allt en bakfull Quasimodo, som om det inte skulle räcka men en vanlig. Började redan igår med den numer sedvanliga rutinen. *Ringde min sköterska, blev ordinerad att lämna prover. *Var till HC idag och lämnade prover, fick svar.... Och det finns iiingen anledning till att jag ska vara i det här tillståndet eftersom proverna säger att jag i princip är frisk.... Så jag travade hem i solskenet och sen drog jag mig tillbaka till soffhörnet med mitt ömma huvud. Drabbades sen av ett oväntat adrenalinpåslag på eftermiddagen. Det var LÄNGE sen jag hade ett "ALLA-PROPPAR-I-HELA-SKÅPET...-UTBROTT".... Det här var ett sånt........ett vulkan-ilske-utbrott!!! Insåg att jag var tvungen att på ett vettigt sätt få det ur kroppen så jag kopplade upp mig med Tens och började tokstäda. Aggressionshantering av den gamla skolan. Det var antingen det eller gräva rabatt..... Fungerade inte så bra först efte

En del av mitt liv står nästan stilla.. som en stor kall glaciär på glid.... Som  mina skov och mediciner och allt det tramset. Då känns det som om jag sitter fast i ett vaccum. Kommer jag ett litet steg framåt, halkar jag 2 ordentliga storstövelsteg bakåt. Misslyckade medicineringar, infektioner, provtagningar och emellanåt en liten tur in till akuttider här och där. Jaa.. sådär vansinnigt träligt emellanåt.  Same, same but diffrent... Så har jag då det "normala" livet som fortgår som vanligt.. och som ibland bara springer ifrån mig. Vad har då hänt sen sist jag bloggade..  Jaa.. vi kan väl ta en lite snabbresumé... Strax före jul blev jag påbackad.. eller rättare sagt Glenn blev påbackad på en parkering.... av en man. TURLIGT nog för mig var det en Gentleman så han letade reda på mig och talade om vad som hänt. Jul - massor med mys och oooohyfsat mycket mat, kladd och kaffe konsumerades. Nyår :D. MER mat, gott och så till slut skickade vi iväg