Vrång kvinna kan själv

Underbara morgon. Kroppen känns hanterbar och jag har siktat in mig på att få ner lite lökar i trädgården. Vitlöken måste bara ner nu. SÅ... jag går till lilla toaletten för att hämta mig en snodd till håret... Medan jag ändå är där... kan jag ju slänga i en tvättmaskin... MEN tvättmaskinen blev inte riktigt full.. så jag går till badrummet för att hämta tvättkorgen där.. DÅ kommer jag ihåg att jag ju ska fylla dosettburkarna idag... SÅ jag tar med lådan med mediciner när jag ändå går.... På väg tillbaka till tvättmaskinen ser jag KVITTOT till juicemaskinen som jag fick av lilla mamman igår.. och PÅMINNER mig om att jag ska klistra in det i instruktionshäftet och lägga det där det ska vara... SÅÅÅÅ... Jag fyller och startar maskinen.. Doserar.... Och klistrar samtidigt in kvittot med plåstertejp....(ja.. det var närmast och funkar UUUTMÄRKT) Så ska jag då bara lägga det i den lilla lådan där alla andra små instruktionshäften ligger... OCH DEN RACKARNS LÅDAN ÄR FULL!!!

Lördag. Vi hade gjort oss förtjänt av kaffepaus. Vi körde byggskräp och annat rat på lördagsmorgonen. Så.. vi sitter där strax efter lunch... sippar... njuter och begrundar och diskuterar hur vi ska bygga sänggaveln som vi grunnat lite på. Då ser jag... 2 glada kossor gå över vägen...in till grannen.. hundarna skällde som attan.. det skuttade faktiskt runt kossor på deras tomt. Gubben greppar telefonen och försöker få kontakt med grannen som äger kossorna. Han är på väg.... men vi skuttar ändå modigt ut för att visa kossorna tillbaka. De strosar runt.. kikar lite misstänksamt på oss och knaprar glatt på gräset lite här och där. B är modigare och lite mer van så han lyckades fösa in den ena. Jag skulle bevaka flanken och fösa lite.. bara gå emot.. så skulle den andra också gå in.. Så var i alla fall planen. När jag börjar gå emot lilla kossan.. ja.. vad säger man när man är en liten 60-kilos-teta som ska fösa 200 kilo ko? -" Så...så.... gå nu... in med dig...här komme