Mitt-i-natten-yrsel...
Ibland vaknar jag av att det knäpper någonstans.
Minsta lilla ljud gör mig klarvaken.
Ibland vaknar jag inte ens av tre olika väckarklockor.
En av dem är min mobil.
Ibland är jag inte riktigt som jag ska när jag blir väckt.
Det har hänt att jag har svamlat om både ett och annat när döttrarna försökt väcka mig..
Vi behöver inte gå in på detaljer men jag kan säga att det är så pass allvarligt så jag har belagt dem med tystnadslöfte...
Kanske beror det på att jag sover som en hög plockepinn..
Man kan säga att jag vaknar växelvis, som en bil.. :D.
Häng med nu... det kan låta komplicerat men går inte förklara på nåt annat sätt.
Den här gången vaknade jag av att första tonerna ringde....
Första tanken: "startnyckeln vrids om":
-Men NÄÄÄ... inte NU!!.. J-v..r ¤#~"@!!!det kan inte vara morgon redan!!!
Andra tanken, "motorn hostar men växeln går i":
-MNÄÄ... det är FEL signal...
DET RINGER!!!!! alltså.. PÅ MOBILEN-RINGER-SAMTAL!!!
" Och DÄR gick jag från stillastående till Brände-svarta-ränder-i-asfalten"-stadiet.
Gick i överljudsfart igenom olika alternativ till att det skulle ringa och om det var oviktigt hade jag redan en ilsken fräsning på lut.
Tittar på telefon... dolt nummer...hmm....
Drar efter andan och svarar:
Mjaha... lite assistans var önskad...
Mhmmm... nää... ja... inte jätteakut men gärna snart....
Börjar titta mig omkring efter kläder och försöker samtidigt låta som om jag är någorlunda redig..
MITT I ALLT DET HÄR inser jag... jag KÄNNER IGEN den här rösten!!!!
Anfalls plötsligt av den helt orationella tanken:
"Men OJSAN DÅ!!! Här står jag i bara mässingen och pratar med... VEM!!??.. som jag någonstans ifrån KÄNNER..."
-Eeeehhh... jaha... :o..Nej.. jag hade inte varken skype eller annat trams igång.. vet INTE var det DÄR kom ifrån...
MEN.. JA.. jag SA väl att.. det var mitt i natten.!
Nåja.. jag ruskade lite på huvudet åt mig själv och "PLING" trillade polletten ner.
Det var ju S... från BYN...frågade och fick det bekräftat... så bra..
Då kändes det lite bättre..
Kläder hittades och hjärnan började fungera ännu lite bättre.
Det där lugnet infann sig och jag kände mig någorlunda effektiv.
Medan jag yrslade runt och försökte låta lugn och redig hade Mannen redan fått på sig kläder och var på väg.
Som ett curlingproffs hade han redan banan sopad och stenen på väg.
*(ja.. jag vet att metaforerna krockar men.. nåja, ni vet vad jag menar, hoppas jag.)
Utryckningen gick bra och alla laddare, sladdar och annan elektrisk utrustning som var nödvändiga hittades och följde med.
Allt gick så snabbt och smidigt att adrenalineffekten inte kickade igång riktigt förrän vi var tillbaka igen...
En redig mugg te tog hand om det problemet och nästa gång telefon lät var det faktiskt morgon.
Lite luddig mellan öronen är jag ändå idag.
Men DET beror nog bara på att Älskade Stordottern är på väg hem :D :D
Wiiihoo... !!!!! Inte en dag för tidigt :D <3
Gonatt i förväg på er ;)
Minsta lilla ljud gör mig klarvaken.
Ibland vaknar jag inte ens av tre olika väckarklockor.
En av dem är min mobil.
Ibland är jag inte riktigt som jag ska när jag blir väckt.
Det har hänt att jag har svamlat om både ett och annat när döttrarna försökt väcka mig..
Vi behöver inte gå in på detaljer men jag kan säga att det är så pass allvarligt så jag har belagt dem med tystnadslöfte...
Kanske beror det på att jag sover som en hög plockepinn..
Man kan säga att jag vaknar växelvis, som en bil.. :D.
Häng med nu... det kan låta komplicerat men går inte förklara på nåt annat sätt.
Den här gången vaknade jag av att första tonerna ringde....
Första tanken: "startnyckeln vrids om":
-Men NÄÄÄ... inte NU!!.. J-v..r ¤#~"@!!!det kan inte vara morgon redan!!!
Andra tanken, "motorn hostar men växeln går i":
-MNÄÄ... det är FEL signal...
DET RINGER!!!!! alltså.. PÅ MOBILEN-RINGER-SAMTAL!!!
" Och DÄR gick jag från stillastående till Brände-svarta-ränder-i-asfalten"-stadiet.
Gick i överljudsfart igenom olika alternativ till att det skulle ringa och om det var oviktigt hade jag redan en ilsken fräsning på lut.
Tittar på telefon... dolt nummer...hmm....
Drar efter andan och svarar:
Mjaha... lite assistans var önskad...
Mhmmm... nää... ja... inte jätteakut men gärna snart....
Börjar titta mig omkring efter kläder och försöker samtidigt låta som om jag är någorlunda redig..
MITT I ALLT DET HÄR inser jag... jag KÄNNER IGEN den här rösten!!!!
Anfalls plötsligt av den helt orationella tanken:
"Men OJSAN DÅ!!! Här står jag i bara mässingen och pratar med... VEM!!??.. som jag någonstans ifrån KÄNNER..."
-Eeeehhh... jaha... :o..Nej.. jag hade inte varken skype eller annat trams igång.. vet INTE var det DÄR kom ifrån...
MEN.. JA.. jag SA väl att.. det var mitt i natten.!
Nåja.. jag ruskade lite på huvudet åt mig själv och "PLING" trillade polletten ner.
Det var ju S... från BYN...frågade och fick det bekräftat... så bra..
Då kändes det lite bättre..
Kläder hittades och hjärnan började fungera ännu lite bättre.
Det där lugnet infann sig och jag kände mig någorlunda effektiv.
Medan jag yrslade runt och försökte låta lugn och redig hade Mannen redan fått på sig kläder och var på väg.
Som ett curlingproffs hade han redan banan sopad och stenen på väg.
*(ja.. jag vet att metaforerna krockar men.. nåja, ni vet vad jag menar, hoppas jag.)
Utryckningen gick bra och alla laddare, sladdar och annan elektrisk utrustning som var nödvändiga hittades och följde med.
Allt gick så snabbt och smidigt att adrenalineffekten inte kickade igång riktigt förrän vi var tillbaka igen...
En redig mugg te tog hand om det problemet och nästa gång telefon lät var det faktiskt morgon.
Lite luddig mellan öronen är jag ändå idag.
Men DET beror nog bara på att Älskade Stordottern är på väg hem :D :D
Wiiihoo... !!!!! Inte en dag för tidigt :D <3
Gonatt i förväg på er ;)
Kommentarer
Skicka en kommentar