Ja vad säger man....
Började jobba 1 september.
Har gått fint och förståndigt till.
Och det har gått.. hyfsat bra.
I samband med att jag började jobba sattes mediciner in som jag haft uppehåll ifrån efter mitt lilla ambulansäventyr.
För lite drygt en vecka sen började de små blåsorna dyka upp i ansiktet.
Tänkte.. det är nog nåt tillfälligt.. om jag ignorerar dem försvinner de nog snart.
Men NEEEEJ då.. lite annat började också kännas mindre bra så jag gjorde som en god reumatiker bör göra och ringde lilla sköterskan.
Tog veckodosen igår och pratade sen med sköterskan.. (dumt iof.. skulle gjort tvärtom)
Fick då veta att de fina små blåsorna var en VANLIG biverkning på medicinen...
(MEN VAA!!!!!! NÄR hade de tänkt informera mig om det????? det här är ju inte FÖRSTA gången direkt).
Med den här dosen dök även illamående, huvudvärk och lite annat upp.
JAG BLIR SÅÅÅ TRÖTT!!!!!!!!!!
Får inte börja ta motmedicinen förrän imorgon.....
Började straxt före 5 imorse för att försöka smiska igång lilla kroppen till arbetsfört skick...
Gick inte så bra som jag tänkt mig..
Vid sju fick jag inse att det inte fanns en snöbolls chans i H-vete att det skulle gå så jag ringde in och förklarade läget.
JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA ARBETSPLATS/KAMRATER!!!!
Inga problem.. kom när du är bättre - blev svaret.
Jag blir så ARG!!! Hur svårt ska det va??
Jag kräver inga mirakel (tycker jag).
Jag har inte begärt att de ska dela havet eller att jag ska bli i extremsport-form.
Eller ens i form för att bli antagen till Bolchojbaletten.
Jag vill ha medicinsk hjälp för att få min Überfjolliga kropp som inte tål alla delar av sig själv till att fungera i nåååågorlunda j-vla normalt Husvagn-Svensson-form!
UTAN att jag ska åka på biverkningar och annat pluskrafs som slår ut HELA mig på andra sätt.
UPPENBARLIGEN är det en aaaning trickigare än jag med mitt vrånga sinne kan ta in.
Kröp i min STORA Helly Hansen-tröja, rullade ihop mig i soffan, andades och låg väääldigt stilla så det värsta illamåendet och huvudvärken skulle stilla sig lite.
Kvicknade så småningom i lagom ilsk och irriterad över situationen.
Plockade fram kläder och bestämde mig.
Lyckades smiska igång kroppen till lunch ungefär...tog en liten tur med Conrad.. levererade lite rabarber och kryddor till goa I och D.
Blev serverad lunch (supergod) och kaffe, pratade bort en stund och kunde den stunden i alla fall distrahera bort frustrationen.
Hade tänkt.... greja lite idag efter jobbet.
Men det blir istället LUGNA aktiviteter väldigt nära soffan och utom räckhåll för solljus.
SKIT OCKSÅ!!!!!!!
Tröstar mig med att helgen kommer spenderas med <3-at.
Nu blir det lite vila igen innan jag måste in i duschen för att få bort all kamoflagefärg och annat kladd.
Är ju lite fåfäng och det krävdes BETYDANDE åtgärder med smink i dag för att inte eländet skulle skina igenom.
Jaa.. jag vet det är fjolligt men.. nu är jag ju en gång funtad så.
Siktar på att vara på jobbet på måndag.
Då borde eländet ha gett sig och kanske är jag mindre arg.
Har gått fint och förståndigt till.
Och det har gått.. hyfsat bra.
I samband med att jag började jobba sattes mediciner in som jag haft uppehåll ifrån efter mitt lilla ambulansäventyr.
För lite drygt en vecka sen började de små blåsorna dyka upp i ansiktet.
Tänkte.. det är nog nåt tillfälligt.. om jag ignorerar dem försvinner de nog snart.
Men NEEEEJ då.. lite annat började också kännas mindre bra så jag gjorde som en god reumatiker bör göra och ringde lilla sköterskan.
Tog veckodosen igår och pratade sen med sköterskan.. (dumt iof.. skulle gjort tvärtom)
Fick då veta att de fina små blåsorna var en VANLIG biverkning på medicinen...
(MEN VAA!!!!!! NÄR hade de tänkt informera mig om det????? det här är ju inte FÖRSTA gången direkt).
Med den här dosen dök även illamående, huvudvärk och lite annat upp.
JAG BLIR SÅÅÅ TRÖTT!!!!!!!!!!
Får inte börja ta motmedicinen förrän imorgon.....
Började straxt före 5 imorse för att försöka smiska igång lilla kroppen till arbetsfört skick...
Gick inte så bra som jag tänkt mig..
Vid sju fick jag inse att det inte fanns en snöbolls chans i H-vete att det skulle gå så jag ringde in och förklarade läget.
JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA ARBETSPLATS/KAMRATER!!!!
Inga problem.. kom när du är bättre - blev svaret.
Jag blir så ARG!!! Hur svårt ska det va??
Jag kräver inga mirakel (tycker jag).
Jag har inte begärt att de ska dela havet eller att jag ska bli i extremsport-form.
Eller ens i form för att bli antagen till Bolchojbaletten.
Jag vill ha medicinsk hjälp för att få min Überfjolliga kropp som inte tål alla delar av sig själv till att fungera i nåååågorlunda j-vla normalt Husvagn-Svensson-form!
UTAN att jag ska åka på biverkningar och annat pluskrafs som slår ut HELA mig på andra sätt.
UPPENBARLIGEN är det en aaaning trickigare än jag med mitt vrånga sinne kan ta in.
Kröp i min STORA Helly Hansen-tröja, rullade ihop mig i soffan, andades och låg väääldigt stilla så det värsta illamåendet och huvudvärken skulle stilla sig lite.
Kvicknade så småningom i lagom ilsk och irriterad över situationen.
Plockade fram kläder och bestämde mig.
Lyckades smiska igång kroppen till lunch ungefär...tog en liten tur med Conrad.. levererade lite rabarber och kryddor till goa I och D.
Blev serverad lunch (supergod) och kaffe, pratade bort en stund och kunde den stunden i alla fall distrahera bort frustrationen.
Hade tänkt.... greja lite idag efter jobbet.
Men det blir istället LUGNA aktiviteter väldigt nära soffan och utom räckhåll för solljus.
SKIT OCKSÅ!!!!!!!
Tröstar mig med att helgen kommer spenderas med <3-at.
Nu blir det lite vila igen innan jag måste in i duschen för att få bort all kamoflagefärg och annat kladd.
Är ju lite fåfäng och det krävdes BETYDANDE åtgärder med smink i dag för att inte eländet skulle skina igenom.
Jaa.. jag vet det är fjolligt men.. nu är jag ju en gång funtad så.
Siktar på att vara på jobbet på måndag.
Då borde eländet ha gett sig och kanske är jag mindre arg.
Kommentarer
Skicka en kommentar