Förra veckans rester.

Känner mig som den där matlådan som ingen riktigt vill ha....
Den där som man puttat längst in i kylen.... övergiven och överbliven.

Biter ihop så tänderna knakar, ryter tyst åt mig själv att ta mig i kragen..sluta fjolla mig.. har funkat förr... DET SKA funka nu.
QVINNA UPP NU FÖR F----N!!!!!

Förlängd sjukskrivning och ny utredning på gång....
Sitter fast... fast i rehabilitering, smärta, frustration.
Det enda som rör på sig är livet och tiden som rinner ifrån mig....
Försöker desperat att hålla modet och en gnutta glädje kvar.. men.. det är som att försöka hålla fast vatten.
Det rinner genom fingrarna på mig, droppar ner och absorberas av träsket jag befinner mig i.
Känner bara hur jag sjunker ner... lite till.
Biter ihop... ännu lite till och ryter igen..
SKÄRP DIG!! SLUTA GNÄLL!! SNYT DIG, DRICK LITE VATTEN OCH BETE DIG NU!!!
Skrapar ihop mig och försöker vara, se ut och uppföra mig som vanligt.
Det där glada jag som en gång fanns... känner själv vad falskt det blir mellan varven.

Utåt och i vardagen ska det fungera i alla fall.

Upptäckte att jag haft fel..
Någon jag trodde att jag kände.. som jag ändå trodde gott om, försvarat och ställt upp på.. som jag känt i flera år..och räknade som en vän.
Visade sig vara.... något HELT annat.
Precis motsatsen faktiskt.
Så vad gör man då??
Ja.... när man gett chans på chans och får lögner och svek tillbaka så finns det bara en sak att göra.
Jag verkställde en Avhysning.
Vräkning.
Fråntagen nyckel.
Avhysning från tomten.
Personen finns inte längre kvar i hjärtat.
Namnet är borttaget från dörren till det utrymme som fanns i mitt hjärta.
Sätter en tändsticka till det som fanns där inne och ser det brinna upp...
Sopar ut askan, sätter upp renoveringstejp.... en annan dag.

Sträcker på mig, biter ihop, kammar till mig en aning, andas genom näsan och trampar vidare medan träskvattnet sakta, sakta kryper upp över hakan...