Först så går det framåt.....

Skulle jag välja en sång.. en melodi.. en trudelutt som bäst beskriver mitt liv just nu, skulle det bli Tangomelodin från Fem myror..

Ja ni vet den där.. ??!! Eller..?? Jag ska förklara..

Först så går det framåt 1 2 3 4.....

Åh.. du är inte bättre??!!  Näääe... så kan vi inte ha det, säger doktorn.. 

Vi måste ta prover...

Och jag är TACKSAM för provtagningar och ALLT intresse som ägnas åt mina små eländen, tro inget annat, NÅN gång må de väl hitta rätt medicin/behandling, tänker jag..

Men vi fortsätter med sången...

Sen så går det bakåt 5 6 7 8.......

Ja.. det är väl när de skakar på huvudena och säger.. men .. då...

Vi får grunna lite....

Sen så går det ruunt en liten stund.....

Det är när jag väääntar och väääntar på provresultat och får olika besked från olika doktorer.

Eftersom ALLT inte utreds på ETT ställe...

Man ska vara frisk för att orka vara sjuk...

Sen så går det nedåt och sen så är det stopp..

Ja den här sista strofen den får stå för mitt humör... 

När det inte blir bättre eller går framåt känns livet upp-och-ner och jag blir trött på min ledbrutna kropp.

Jag blir grinigare och kinkigare än en ORANGUTANGMAMMA med felsatta papilljottklämmor!!!

Tiden bara rinner iväg.....

Och på "Bli-frisk-fronten" syns än så länge iiiingen ljusning...

TRÄLIGT!!!

Men.. jag fortsätter med mitt eget sätt att behålla mig vid sunda vätskor.

Jag distraherar mig så gott jag kan när värken äter på mig.

Nackdelen är att jag inte är så social.... tur jag har mina guldvänner, nära och kära som VET hur jag är..

Oootroligt tålamod de har, känner jag nu... 

Hmm.. jag får väl baka nåt att bjuda på nästa gång jag "dygnar".

Baka går bättre har jag insett. Sticka strumpor gick inte lika bra. Det blev 2 HELT olika strumpor fast de är stickade efter samma mönster..

Jag struttar väl runt ett varv till och hoppas på det bästa.