Sömn - värt att kämpa för.

Det blåser ute.
Stormar rent av.
Öm i varenda led och muskel.
En brännande, stickande värk.
Som om jag hade feber i dem.

Försöker slappna av,  koppla bort.
Ignorera den stickande krypning jag vet kommer göra så muskeln till slut krampar..rör lite på mig.  Försöker hitta en sval plätt i min säng.

Klockan har passerat tolv...
Trött....
För mycket tankar snurrar i mitt trötta sinne.

Måste slappna av och tömma huvudet på allt grundande.

Jag har:
Mediterat..... Funkar tills det börjar krampa.
Bäddat upp mig i svalt rum. Låtsats som om jag inte aaalls tänkt sova...  Bara ligga bekvämt och glana lite på tv:n.
Druckit te....
Vatten....
Tagit konsekvenserna  av allt te och vattensörplande.....
Bläddrat lite i några böcker...
Travat fram och tillbaka några vändor....  Hjälper lite faktiskt.

Suck....  MÅSTE sova lite.

Vänder på alla kuddar.
Viker bort täcket.

Provar gå lite till för att stänga ut värken och alla funderingar på Kanske....  Ifall.... Och tänk om.