Från Duracell till 1600-talsdam

Tränar och sköter om mig så jag rent av blir TRÖTT på mig själv.
Inse vilket tålamod jag tränar upp!
Jag har ju problem sen innan med att tåla mig själv och nu börjar jag bli rent påfrestande för mitt ordentliga jag...ja den där "Jag-är-minsann-duktig-och-gör-inte-mer-än-jag-klarar-av"-delen av mig.

Normala liv ser ju inte ut så att man kan ta hänsyn till petitesser som att kroppen inte vill.
Och vad viktigare är.. DET ÄR JU SÅ INFERNAAAALISKT TRÅÅÅKIGT!!!!!!!!!!!!!

OCH det har biverkningar.....
När man nu inte kan göra det man tycker att man borde skulle få göra...
(ja ja...skit i meningsbyggnaden nu.. jag är en frustrerad kvinna som har annat för mig än att tänka på det)

Som läget är nu pendlar jag mellan FRUSTRERAD DURACELLKANIN och Svimfärdig Rokokodam med taskigt snörd korsett.
Med andra ord går jag från "OOOHHH så roligt" till "OoOoooohhhh...jag måste nog sätta mig/lägga mig med fötterna upp".

En annan sak som tyder på att man VERKLIGEN behöver få till kroppen så man kan börja jobba är att man får lätt excentriska infall som till exempel...

• Ohh... Jag måste bara prova att koka min egen ketchup....
• Mjaa.. när jag ändå står här vid spisen kan jag väl lika gärna laga MORGONDAGENS middag med....
• Titta.. jag har sirap i skafferiet.. vi kokar kola.. (dottern jätteglad) Mmmmm det blev inte så tokigt.. jag äter upp den. (dottern mindre glad dagen efter)

Nääe... nu har jag inte tid med er längre.

Kastrullen med ketchup börjar bli klar. Den ska kallna och hällas på flaska.

SEN tänker jag faktiska FÖRSIKTIGT närma mig sängen för i morgon är det träning och laser som gäller.