Känner mig duracell-laddad

Nu är det väl officiellt antar jag.
Nu har verkningarna av smärtplåstret gått ur kroppen.
+ Ingen migrän
+ Ingen "baksmälla" vid byte av plåster
+ Ingen Gravidillamående eller Dagen-efter-och-känner-lukten-av-avslagen-grogg/öl...

Känner mig piggare, klarare i huvudet.
Världen känns inte så svart.

Sammantaget kan jag väl säga att jodå.. det var ett par trappsteg uppåt.

MEN.........
En "kär" gammal "vän" börjar nu göra sig påmind på allvar.
Krypvärk...........
Det gör inte så farligt ont..
Hmm... hur ska jag beskriva det då? För mig känns det ungefär som om jag sovit på armen hela natten.
Iskall innifrån...Som det sticker, kryper, småvärker när blodet är på väg tillbaka.. så....
Alltså.. inte särskilt ont men lätt hjärntvättande och nervpåfrestande.
Går en ganska fort på nerverna.
Som om en överenerverande person står och pickar på en hela tiden....

I vanliga fall skulle jag ha hanterat detta med att möblera om hela huset....
(nääe..jag skryter bara :D bor i lägenhet)
Skottat av gräsmattan.. om det varit snö.. Eller kanske grävt mig en rabatt..
ja.. ni förstår.. Gjort nåt som tagit ut mig så jag dormar av "naturligt"

Jodå..jag har medicin att hantera det här med.
Men ska jag slippa värken blir jag "bakis" i morgon och jag SKA jobba i morgon, hela veckan hade jag tänkt.

Så fast jag numera är en ny, omvänd, mindre vrång (nåja) kvinna....
Som inser och accepterar mina begränsningar... ja ja.. lite i alla fall..

Idag har jag städat och grejat lite. Försiktigt och lugnt.
Ingen möblering.... blir ingen heller, fingrarna vill inte riktigt vara med.
Har ingen lust att tappa soffan på tårna. Ja menar.. hur skulle det se ut? Då kan jag ju inte strutta runt i klackarna ju ;p

Men fast jag har städat och sen bakat släpper inte eländet.
Nu är planen..
En promenad upp på byn och köpa jäst.. och solroskärnor, tror jag.
OM inte ett väldigt hett bad ikväll får det att släppa...jaa.. Dååå...
Då blir det bakning inatt och varmt bröd på jobbets fika i morgon bitti..