Gnäll, gnäll, gnäll och så lite mat...
Har varit iväg på en ny runda med provtagningar och undersökning....
Upplevde nåt man inte får uppleva så ofta.. jag sprang på en doktor som LYSSNADE.
Jag menar.. hon såg ut som om hon inte alls hade åldern inne för att vara doktor.. men.. hon LYSSNADE verkligen på vad jag sa.. skrev ner. Hon hade läst igenom min journal och läst på om min medicin.
UNDERBAR LÄKARE...och på en Hälsocentral...annars har jag bara träffat på det på Remont.
Dessutom ringde hon speciellt och talade om att alla provsvar inte hade kommit men att hon hade ordnat så jag skulle bli uppringd i morgon för uppföljning...djupt imponerad blev jag.
Det kanske låter sjukt och konstigt men... jag HOPPAS de hittar något...
Helst något lättsamt som går över med nån liten medicin eller en liten spruta.
Jamen.. bara NÅGONTING. Så det går göra något åt.
Jag är så infernaliskt trött på att vara trött...och må skrutt.
Det äter upp mig.
Det kanske låter lyxigt att ligga på soffan och vila större delen av dagen.
Och det kan SÄKERT vara skönt. OM MAN INTE MÅSTE.
Om man fick välja det själv är det liksom en helt annan femma.
Men när kroppen väljer.
När kroppen bara inte vill.
När allt gör ont.
Och orken för något annat inte finns-hur mycket man än vill.
När man bara orkar det där MÅSTE för att vardagen ska fungera.
Då är det inte riktigt lika skoj eller skönt längre.
Och ABSOLUT inte lyxigt.
Lyx för mig är:
Att få sova en hel natt utan att behöva kliva upp för att musklerna krampar.
Att kunna åka på jobbet flera veckor i rad utan att behöva ta till humöret och "tvinga" iväg kroppen.
Att kunna städa hela lägenheten, båda våningarna, i ett svep.
(Jag har bara en liten lägenhet, ingen herrgård, lovar)
Att kunna rita, måla, teckna en hel tavla utan att fingrarna domnar JUST när jag kommit igång.
Att kunna... byta däck på bilen. Kratta min liiiilla liiilla gräsplätt. Gräva en liten rabatt. Olja det lilla altangolvet.
VAD SOM HELST!!! Utan att behöva räkna in minst 2 dagar med AJ-som-F*=¤§-ont och total vila.
DET skulle vara LYX!
Och jag har underbart snälla vänner som säger.. men vi hjälper dig, sitt här och VIILA du..ta inte i så du får ont..och i värsta fall säger de.... -sitter du bra? - Djaaaaa.. såååååå.(Med det där TONFALLET)
Men oftast säger de bara det EN gång.... FÖR JAG BLIIIIIR SÅÅÅÅ AAARG!!!!!!
Joooooodå jag FATTAR att de bara vill VÄL men jag känner mig bara omyndigförklarad....
För...jag vill SJÄLV. Måste få känna att jag KAN.
Så nära vänner och familj vet att jag säger till när jag vill ha hjälp :) eller om jag inte kan eller törs tänja gränserna.
Och skulle jag nån gång kanske göra nåt jag eventuellt inte borde (för det vet hur jag blir) så har de vett att vara tyst.
Så kan jag sitta där sen och sippa kaffe genom sugrör(för att armarna gör för ont att lyfta) och tänka på det jag gjort och känna...JAG KUNDE :D :D
Att bli dömd till sjukskrivning och vila en vecka till.... svider.....fast jag vet att jag BEHÖVER det.
Så.... nu har jag GNÄLLT en heeel sida och lite till.
Tack så OFANTLIGT mycket lilla bloggen <3 nu känns det MYCKET bättre.
Lagade "kasta-in-i-ugnen-klart" till middag idag.
Blev ugnskyckling på scharlottenlökbädd med rostade klyftpotatisar med dragon,timjan och grovsalt.
Riktigt gott blev det :).
Upplevde nåt man inte får uppleva så ofta.. jag sprang på en doktor som LYSSNADE.
Jag menar.. hon såg ut som om hon inte alls hade åldern inne för att vara doktor.. men.. hon LYSSNADE verkligen på vad jag sa.. skrev ner. Hon hade läst igenom min journal och läst på om min medicin.
UNDERBAR LÄKARE...och på en Hälsocentral...annars har jag bara träffat på det på Remont.
Dessutom ringde hon speciellt och talade om att alla provsvar inte hade kommit men att hon hade ordnat så jag skulle bli uppringd i morgon för uppföljning...djupt imponerad blev jag.
Det kanske låter sjukt och konstigt men... jag HOPPAS de hittar något...
Helst något lättsamt som går över med nån liten medicin eller en liten spruta.
Jamen.. bara NÅGONTING. Så det går göra något åt.
Jag är så infernaliskt trött på att vara trött...och må skrutt.
Det äter upp mig.
Det kanske låter lyxigt att ligga på soffan och vila större delen av dagen.
Och det kan SÄKERT vara skönt. OM MAN INTE MÅSTE.
Om man fick välja det själv är det liksom en helt annan femma.
Men när kroppen väljer.
När kroppen bara inte vill.
När allt gör ont.
Och orken för något annat inte finns-hur mycket man än vill.
När man bara orkar det där MÅSTE för att vardagen ska fungera.
Då är det inte riktigt lika skoj eller skönt längre.
Och ABSOLUT inte lyxigt.
Lyx för mig är:
Att få sova en hel natt utan att behöva kliva upp för att musklerna krampar.
Att kunna åka på jobbet flera veckor i rad utan att behöva ta till humöret och "tvinga" iväg kroppen.
Att kunna städa hela lägenheten, båda våningarna, i ett svep.
(Jag har bara en liten lägenhet, ingen herrgård, lovar)
Att kunna rita, måla, teckna en hel tavla utan att fingrarna domnar JUST när jag kommit igång.
Att kunna... byta däck på bilen. Kratta min liiiilla liiilla gräsplätt. Gräva en liten rabatt. Olja det lilla altangolvet.
VAD SOM HELST!!! Utan att behöva räkna in minst 2 dagar med AJ-som-F*=¤§-ont och total vila.
DET skulle vara LYX!
Och jag har underbart snälla vänner som säger.. men vi hjälper dig, sitt här och VIILA du..ta inte i så du får ont..och i värsta fall säger de.... -sitter du bra? - Djaaaaa.. såååååå.(Med det där TONFALLET)
Men oftast säger de bara det EN gång.... FÖR JAG BLIIIIIR SÅÅÅÅ AAARG!!!!!!
Joooooodå jag FATTAR att de bara vill VÄL men jag känner mig bara omyndigförklarad....
För...jag vill SJÄLV. Måste få känna att jag KAN.
Så nära vänner och familj vet att jag säger till när jag vill ha hjälp :) eller om jag inte kan eller törs tänja gränserna.
Och skulle jag nån gång kanske göra nåt jag eventuellt inte borde (för det vet hur jag blir) så har de vett att vara tyst.
Så kan jag sitta där sen och sippa kaffe genom sugrör(för att armarna gör för ont att lyfta) och tänka på det jag gjort och känna...JAG KUNDE :D :D
Att bli dömd till sjukskrivning och vila en vecka till.... svider.....fast jag vet att jag BEHÖVER det.
Så.... nu har jag GNÄLLT en heeel sida och lite till.
Tack så OFANTLIGT mycket lilla bloggen <3 nu känns det MYCKET bättre.
Lagade "kasta-in-i-ugnen-klart" till middag idag.
Blev ugnskyckling på scharlottenlökbädd med rostade klyftpotatisar med dragon,timjan och grovsalt.
Riktigt gott blev det :).
Kommentarer
Skicka en kommentar